Den oändliga redigeringen
När jag hittade den här bilden på Instagram, tyckte jag att den passade in på min egen manusredigeringssituation just nu.
SYNTOLKNING:
En bild på en gammal man med långt, vitt skägg som sitter med en
laptop samt texten "Me, still editing my book in 2075".
Fram till nu har jag ständigt lyckats hitta ursäkter till varför jag inte "kan" redigera - vilket egentligen är konstigt. Jag har ju kommit på en idé som jag tror kommer göra min berättelse bättre. Återstår bara att se om jag lyckas få till manuset på det sätt jag tänker mig.
Kanske är det just det som är problemet - att jag tvivlar på mig själv och därmed indirekt inte "vågar" skriva vidare. För insikten om - och rädslan för - att mitt manus med stor sannolikhet kommer att refuseras har slagit mig många gånger. Trots att jag hela tiden försöker intala mig själv om att jag inte skriver för att bli utgiven, finns ändå önskan och hoppet om att ett förslag ska anta mitt manus.
Nåväl. Lika bra att ta tjuren vid hornen och se till att få klart manuset någon gång. Berättelsen blir knappast bättre av att ligga orört.